Ibland blir jag så upprörd av det rasistiska klimat som råder på arbetsplatserna, här i Sverige, att jag inte vet vad jag ska ta mig till. Allra helst vill jag vråla ut min vanmakt, men jag är ju mer civiliserad än så. För att hantera sådana här känslor går mina tankar till mina förebilder. I krissituationer försöker jag föreställa mig hur mina moraliska förebilder hade agerat: Mariam Osman Sherifay och Margret Heirås.
Den sistnämnda har en debatteknik som är skarp och rak på sak. Efter att hamna öga mot öga med svåra diskrimineringsfall, här på arbetsplatsen Socialkontoret Lidingö, brukar jag unna mig ett glas bag-in-box rödvin (nedersta byrålådan) och titta på ett inspirerande videoklipp med Margret.
Idag blev jag nästan knäckt av den historia om arbetsplatsdiskriminering jag fick berättad för mig. Aisha al-Mouna är nästan 40 och fick för snart tio år sedan asyl i Sverige. Det är lite oklart vilket land hon kommer ifrån, då hon har varit tvungen att presentera olika versioner för att få permanent uppehållstillstånd, men via sin tolk berättar hon för mig att hon är från Mellanöstern och hennes stora dröm har alltid varit att få jobba som striptease-dansös.
 |
| Aisha al-Mouna blev diskriminerad i anställningsprocessen. Hon fick inte ens gå upp på scen och provdansa då hon sökte jobb som striptease-dansös på sexklubben Rövarhålet i Umeå.
|
Varken Aisha, som är muslim, eller jag, som svensk socialsekreterare på Lidingö, ser något motsägelsefullt i att hon alltid bär heltäckande slöja och vill jobba som strippa. Samma öppna attityd har dock inte ägaren till sexklubben Rövarhålet, i Umeå. Ägaren Jukka Ranttakontta avfärdade Aisha direkt, då hon kom till den avtalade arbetsintervjun, iklädd niqab.
"Jag fick inte ens gå upp på scen och provdansa", snyftar Aisha samtidigt som hennes tolk försöker förmedla känslan av utanförskap som rasar inuti denna kvinnas sinne. Att Aisha är en duktig tjej med många meriter som väger tungt tvivlar jag inte på. I Sverige har hon gått på Arbetsförmedlingens Orientaliska Danskurs och från under niqaben hör jag en mening på helt korrekt svenska: "
Jak är khrenkt!"
Aisha förklarar vidare att hon ställer sig totalt oförstående till klubbägarens reaktion.
"Varför måste en strippa vara avklädd och sexig för att få jobb? Klubbägaren är rasist!", låter hon hälsa, via sin tolk, genom niqaben. Personligen anser jag att Jukka Ranttakontta först och främst är islamofob.
Denna historia är bevis på att rasismen i Sverige bara blir värre och värre. Först får man inte ha slöja om man är frisör, nu får man alltså inte ha niqab som striptease-dansös.
Vart är världen på väg?
Jag har nu, tillsammans med Aisha och hennes tolk skrivit ihop en DO-anmälan mot sexklubben Rövarhålet och ägaren Jukka Ranttakontta. Jag återkommer inom kort med uppdatering om hur det går i fallet. Min goda väninna Lillemor är nämligen handläggare på DO och har personligen lovat att se till att detta fall får den prioritet som är önskvärd!
Fotnot:
Aisha yrkar på ett skadestånd i storleksordningen 350 000 kr. Aisha är även noga med att poängtera att hon inte driver diskrimingeringsåtalet med pengarna i åtanke. "Man ska inte hålla tyst när man blir felbehandlad. Det här gör jag för alla andra tjejer i slöja."
Vi lever nu i ett mångkulturellt samhälle och för att respektera varandras olikhet måste vi alla bli precis likadana.
Pronomen ska bytas till könsneutrala och naturligtvis ska hudfärgen på bilder vara lika för alla.
Sedan måste vi kunna diskutera omskärelse ur ett könsneutralt perspektiv
Mariam skriver
"... som förefaller nedärvda i den svenska mentaliteten..."
Det finns alltså enligt denna "anti-rasistiska" människa
en "nedärvd svensk mentalitet". Jag tycker Miriam,
med sin afrikanska bakgrund, kan tala om för oss hur
den nedärvda afrikanska mentaliteten är.
Jag tror Mariam hamnade snett och tänkte fel när hon skrev om en nedärvd svensk mentatlitet.
Jag som socialsekreterare på Lidingö vet att vi svenskar inte har någon kultur eller något arv alls. Det är därför vi är i så stort behov att bli berikade av flyktingar och ensamkommande barn från muslimska kulturer.
Tänk vad tråkigt Sverige vore utan all denna rikedom.
Inget överraskningssex. Ingen halal-kebab. Inga exotiska kvinnor i burka och niqab. Vi skulle aldrig klara oss utan!
I allra högsta grad!
Naturligtvis ska inte bara män få njuta! Jag undrar såhär: varför erbjuds bara män rituell könsstympning i dagens Sverige?
Hur ska vi kvinnor, som också vill känna os kulturella, göra?
Vit choklad är bra så länge vi inte talar om Toblerone.